Emma i Nya Zeeland

 I Franz Josef delade vi på oss. Alex och Ben tog vanen tillbaka till queestown och efter att Jean varit uppe en sväng på glaciären liftade vi till Greymouth, ca 3 timmar norrut. 

 Vi började med den klassiska tummen. Ingen stannade. Inte mycket trafik heller, så jag sa att vi borde skaffa en skylt med vart vi ville åka. Det är mer troligt att folk plockar upp en om dom ser vart vi vill. Kom bokstavligt talat bara ut ur affären vi fick kartongen från när en kille frågade om vi ville ha lift en bit på vägen! Så japp, allt som behövdes var en skylt.... Efter att han släppte av oss såg vi en bil som kört förbi oss i Franz. Tittade extra bedjande på honom men han susade förbi. Klockan tickade och vi ville inte bli ståendes för länge, här blir mörkt vid 5 och man vet aldrig hur länge man får vänta innan man blir upplockad. Kände mig aldrig orolig dock. Vad sjutton, allt löser sig ju på nåt sätt. Och efter några minuter kommer killen tillbaka och plockar upp oss. Tredje gången gillt... Sista liften tog oss ca 20 min att stoppa. Blev upplockade precis innan skymningen så det SVT i grevens tid. Hade ingen stannat hade tt schecka in i den lilla lans "hotell" . Det såg ut som en ladugård. På riktigt. En lada. Säkert jättefint inuti, men jag var överlycklig när en kvinna stannade och tog oss hela vägen upp till Greymouth där vi dagen efter skulle plocka upp bilen vi skulle ha up norrut och för mig ner till Queenstown. 

 

Klart folk stannar för en sån brud i vägkanten :)