Gott folk! Jag vet, jag har varit skrämmande oproduktiv på bloggen. Igen. Har en lista på saker jag vill berätta om här, men jag tänkte börja med att berätta om det bästa som hänt mig här nere. Han heter Ben, född och uppväxt i Southampton, England. Första gången jag såg honom var när jag var på Maouri showen i Rotorua på nordön dagen jag lämnade min första wwoofing. Slutet av oktober, början av november tror jag det var. Ben var den utvalde "hövdingen" för vår buss till showen och mitt första intryck var "shit, den killen kan underhålla!" Rolig och självsäker. Själv kände jag mig liten och blyg, helt ny på bussen och kände inte en enda. Mycket mer var det inte till det första mötet.
Nästa gång jag träffade Ben var när han kom till Flamig Kiwi. Paul och en tjej som heter Alex var tydligen kompisar med honom så han flyttade in på samma hostel som jag. Kände klar igen honom, men han kände inte igen mig. Nästa intryck, hans "första" av mig är att jag är lite påverka av diverse alkoholhaltiga dryckesintag oxh får för mig att han tränger sig före mig i kön till baren. Är väl kanske lite oartig mot honom. Vill gärna skylla mitt uppförande på promillen. Men nåt måste jag ändå gjort rätt...
Några dagar senare är vi ett gäng på ca 15 pers som går till klipphoppningsstället Little Thailand. Detta är gången jag tappar Jamies kamera i den bottenlösa sjön och Ben fångar allt på film som nu kan beundras av eftervärlden på Facebook. (Tackar ödmjukast för det.) Hade jag inte hans uppmärksamhet innan hade jag det garanterat nu. Efter ytterligare några utekvällar bjöd han, som en sann jäntleman, ut mig på dejt. Sedan dess har vi umgåtts väldigt mycket och känslorna har stadigt stärkts. Vi har haft många fina stunder. Under stjärnorna på stranden, på Qt Hill, åkt fyrhjuling, picknick i solnedgången, frukost på en brygga där vi matade fiskar, vandringar bland bergen i all avskildhet. Han är en generös jäntleman, osjälvisk, rolig och omtänksam. Sätter andras lucka framför sin egen och ser sina vänners välmående eller sorg och uppmärksammar dom alla. Stöttar och hjälper dom som behöver och lyser alltid upp sin närvaro med sin positiva attityd. För tillfället håller han på och lär sig svenska. Min kusin Markus sista råd till mig innan han lämnade Qt var "satsa på honom, han är en riktigt grym kille!" Och ja... Jag kan inte tänka mig hur vår relation kunde vara bättre. Vaknar bredvid honom med ett brett leende varje morgon. Bara det säger en del om hur jag känner för honom.

Från Arrowtown där vi gick en vandring förra veckan

Från kvällen på QT Hill
Wanaka förra veckan. Rob Roy glaciären i bakgrunden